En liten höna

Har haft besök av min tjocka goa lilla brorsdotter idag. Glad som en speleman och snackar järnet med Risgrynet. Hon passade på att dra henne lite i mustachen också när hon ändå var igång...mindre poppis kan jag säga. Sen....efter en stund.....då saknar vi mamma....och då var det ett annat ljud som kom ur hennes mun. Jag tänkte stilla för mig själv: Ja det är väl bara att vänja sig! TILL SLUT somnade hon helt utmattad i min famn och vid det laget var jag så varm så det pärlades på överläppen. Men då vågar jag inte yppa ett knyst utan satt där med henne på min tjocka mage och försökte andas så tyst jag kunde. Ja vad ska man säga...får ju bara hoppas på att jag växer in i min roll sen när jag har en egen liten och att jag är lite mindre varm än vad jag är nu.