Har hunnit med en runda i skogen så att risgrynet fick göra av med lite energi.
Hon är inte riktigt sig lik sen lillfisen kom och min ångest är ett faktum. Hon drar sig gärna undan lite och slänger sorgsna blickar åt vårt håll så fort Charlie tar uppmärksamheten.
Och då är frågan? Hur f-n gör man om det finns två eller flera barn i familjen??!!! Går man sönder av dåligt samvete eller delar man sig själv på två och hoppas att man överlever.
För det är ju stört omöjligt att ge samma tid och engagemang som man gjort innan och visst är det på gott och ont. Syskon är bra...har man ju alltid hört och jag är en av dom som tror det men okompliserat är det INTE.
Så all cred till familjer med fler barn för att ni får ihop livspusslet och inte bryter ihop alla dar i veckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar